Hamburgarens väg till din tallrik

Resurser som krävs för att tillverka en hamburgare

Hamburgaren. Hur många 90-grammare har man inte ätit genom åren? Hamburgaren är mångas favorit när man behöver ett ”quick fix-mål” och vill slippa laga maten själv, men är även en folkkär favorit att laga i det egna köket. McDonalds uppger att de säljer över 75 burgare per sekund, och Burger King’s bästsäljare ”Whopper” säljs i över 2 miljarder exemplar varje år världen över.

Föreställ dig att du sitter med din favoritburgre framför dig. Har du någonsin funderat över hur den hamnade på din tallrik? Vilka resurser som krävts? Vilken inverkan den haft på miljön? Troligen inte. Därför erbjuder jag dig nu en närmare titt på hamburgarens kretslopp.

Förbrukning av land

Djuruppfödning är en av vår tids mest resurskrävande industrier. Och av all djuruppfödning är nötkreatur de som använder mest resurser av dem alla.

I genomsnitt går det åt 4,8 kg foder för att producera en 90-gramsburgare, vilket är 53 gånger sin egen vikt. Landytan som krävs för att odla grödor till en 90-gramsburgare är drygt 6000 kvadratmeter, vilket motsvarar ytan av en fotbollsplan.

Låt oss ta USA som ett exempel för att tydligare illustrera den yta som krävs för att försörja köttindustrin. 47% av USA’s landsyta används för att producera mat, detta är en yta av drygt 4,6 miljoner km2. 70% av denna yta, drygt 3,2 miljoner km2, är enbart till för att odla foder till djuren inom köttindustrin. Endast 1% av ytan, drygt 46 000 km2, används till att odla de frukter, grönsaker och nötter som finns att köpa i livsmedelsbutiker.

Totalt används över en tredjedel av hela vår planets isfria mark till att föda upp djur till köttindustrin, eller att producera mat åt dessa djur. Idag odlar vi tillräckligt med grönsaker till djurfoder för att mätta 10 miljarder människor, och 82% av världens svältande barn bor i länder där grödor matas till djur som sedan blir köttprodukter till oss i västvärden. Detta innebär att ingen människa på jorden skulle behöva svälta om vi gav upp köttproduktionen och istället portionerade ut födan som idag används till djuruppfödning.

Skövling av regnskog och artutrotning

En stor del av djurfodret som används till uppfödning av nötkreatur är soja och majs som odlas i Sydamerika. Här används även enorma ytor mark att föda upp boskap till slakt. Köttindustrin ansvarar för att ca en halv hektar regnskog skövlas varje sekund för att odla mer foder samt föda upp boskap. I takt med denna förstörelse utrotas upp till 137 arter av växter, djur och insekter varje dag. Totalt står köttindustrin för 91% av förstörelsen av Amazonas regnskog.

Nötkött som märks med Svensk Sigill och deras klimatcertifiering tillåter inte importerad soja i sin köttproduktion. Sigillmärkt kött som saknar klimatcertifiering använder sig av ekologisk soja som främst odlas i Italien. Övrig kött på den Svenska marknaden som saknar sigillmärkning har inga restriktioner angående foder, och det är svårt att försäkra sig om att fodret inte kommer från områden av skövlad regnskog i Sydamerika.

Köttindustrin orsakar skövling av regnskog

Vattenförbrukning och vattenföroreningar

I produktionen av kött krävs det även enorma mängder vatten. En 90-gramsburgare kräver en åtgång av 1740 liter vatten, vilket är den mängd vatten som går åt om du låter duschen stå på i nästan 2 och en halv timme. I detta räknas inte bara kons dricksvatten in, utan även allt vatten som krävs för att producera dess foder. I USA används över hälften av den totala årliga vattenförbrukningen till att odla foder till köttindustrin.

Köttindustrin är även en av de största orsakerna till världens vattenföroreningar. Djurens avföring tar sig ut vattendragen och skapar stora problem i vår miljö, tillsammans med bekämpningsmedel och gödsel från foderodlingar, den antibiotika och de hormoner som ges till djuren och kemikalier från garverier vid produktion av skinn- och läderprodukter. Dessa föroreningar för med sig döda havszoner, nedbrytning av korallrev och övergödning, men även stora hälsorisker så som antibiotikaresistenta sjukdomar.

Köttindustrin orsakar  stor miljöförstöring med artutrotning, vattenförorening och döda havszoner

Växthusgaser

Köttindustrin ansvarar för en stor mängd av utsläpp av växthusgaser som bidrar negativt till den globala uppvärmingen. Metan - CH4 - är en gas som skapas i samband med nötkreaturs avföring och rapar. Djur som föds upp till slakt spenderar större delen av sin tid med att äta och producerar en stor mängd avfall, där metan är en av de största problemen.

När det gäller växthusgaser och deras roll i den globala uppvärmningen brukar stort fokus läggas på koldioxid - CO2 - och det sätts upp begränsningar över hur mycket av denna växthusgas vi får släppa ut. Klimatavtrycket för genomsnittligt svenskt nötkött ligger enligt WWF på 26 kg CO2e per kilo benfritt kött.

Metan är en mycket mer potent växthusgas än CO som har större inverkan på den globala uppvärmningen på lång sikt eftersom den stannar kvar i atmosfären under mycket längre tid. 1 metanmolekyl likställs med 23 koldioxidmolekyler och metan beräknas vara 25-100 gånger mer destruktiv än koldioxid under en 20-årsperiod.

Köttindustrin nötkreatur producerar 567,8 miljarder liter metan per dag. Utsläppen hos en 90-gramsburgare är lika höga som att ha en 60 wattslampa tänd i 100 timmar, eller att köra 34 mil med en Toyota Prius. Statistiken för hur stor andel av alla växthusgaser som kommer från köttindustrin varierar i olika studier, men vad de alla har gemensamt är att köttindustrin står för större utsläpp än alla former av transport sammanlagt.

Summering av resursåtgång

Som du ser krävs det en ofantlig mängd resurser för att din hamburgare ska hamna på din tallrik. Väl värt att tänka på är att siffrorna i exemplen ovan avser en liten 90-gramsburgare, en enda måltid av de dryga 1000 måltider du äter varje år. En ko som förs till slakt väger ca 400 kg och omvandlas till tusentals burgare som alla har lika hög inverkan på vår miljö.

70 miljarder djur föds upp och slaktas varje år världen över, mer än 6 miljoner djur slaktas varje timme. I Sverige slaktas drygt 85 miljoner landdjur varje år inom köttindustrin och 65% av allt svenskt nötkött i butik kommer från kor och kalvar inom mjölkindustrin. De övriga 45% kommer från nötkreatur som fötts upp enbart för köttets skull.

En vegansk kost har ett mycket mer resurssnål avtryck på vår miljö. En hektar mark kan producera mer än 1000 gånger mer växtbaserad mat än av kött. En vegansk kost producerar 50% mindre växthusgaser, använder 11 gånger minde olja, 13 gånger mindre vatten och 18 gånger mindre land än en kost som innehåller kött.

Varje dag som vegan sparar du över 4000 liter vatten, 20 kg sädesslag, 2,8 m2 regnskog, 9 kg CO2e, och ett djur liv. Tänk på detta nästa gång du väljer vad du ska lägga på din tallrik.


Källor:
http://www.businessinsider.com/one-hamburger-environment-resources-2015-2?r=US&IR=T&IR=T 2016-12-25
http://www.cowspiracy.com/facts 2016-12-25
Before the flood 55:40 2016-12-25
http://www.wwf.se/vart-arbete/ekologiska-fotavtryck/kottguiden/1595368-wwfs-kottguide-svenskt-notkott 2016-12-25
http://djurrattsalliansen.se/arbetsomraden/kottindustrin 2016-12-25
http://www.veganoutreach.org/whyvegan/environment.html 2017-01-01
Skogsbild
Boskapsbild