10 vanliga myter om veganer

Här har vi samlat 10 vanliga myter om att vara vegan. Kanske är det just något av detta som hindrar dig ifrån att gå över till en grönare livsstil?

1. Man får inte i sig tillräckligt med protein som vegan.

Att få i sig tillräckligt med protein är en onödig oro som många har när det kommer till en kost som utesluter animaliska produkter. Men det är absolut ingenting du behöver oroa dig för på en vegansk kost. Inom växtriket finns flera livsmedel som innehåller höga halter av protein, tex sojabönor (16,6 g), röda linser (23,9 g), chiafrön (16,5 g), quinoa (24 g) jordnötter (25,8 g) och kindneybönor (24,5 g).

Protein byggs upp av aminosyror. Totalt finns det 20 aminosyror, och av dessa är 9 st essentiella, vilket innebär att vi behöver få i oss dem genom vad vi äter. Kroppen kan alltså inte producera dessa 9 aminosyror på egen hand.

Fullvärdigt protein

Om en proteinkälla är fullvärdig innebär det att detta livsmedel innehåller alla de 9 nödvändiga aminosyrorna. Animaliska produkter, så som kött och kyckling, är fullvärdiga, men det finns även vegetabiliska källor av fullvärdigt protein så som quinoa, bovete, hampafrön, chiafrön och soja.

Dock är det inte nödvändigt att få fullvärdigt protein från en enda proteinkälla, utan man kan utan problem kombinera olika livsmedel som tillsammans innehåller fullvärdigt protein. Man behöver heller inte äta fullvärdigt protein vid varje enskild måltid, utan det räcker om du får i dig alla aminosyror under hela dagens, eller veckans, matintag.

Så länge du äter en varierad växtbaserad kost behöver du inte oroa dig för att få i dig fullvärdigt protein. Genom att kombinera spannmål med baljväxter (tex ris+bönor eller bröd+jordnötssmör) får du ihop fullvärdigt protein. Du kan även kombinera baljväxter och nötter/frön för att uppnå fullvärdigt protein, tex genom att äta en linsgryta till lunch och en nötbar till mellanmål.

Animaliskt protein

Men om animaliskt protein alltid är fullvärdigt, varför är det inte bättre att äta det? Jo, förutom fullvärdigt protein innehåller animaliska produkter en hög halt kolesterol och transfetter som är länkat till våra mest allvarliga sjukdomar, så som cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Animaliska produkter innehåller heller inga fibrer, vilket är viktigt för att våra tarmar och vår matsmältning ska fungera korrekt. Så genom att äta animaliskt protein får du med dig en hel del andra ämnen på köpet som du till varje pris bör undvika om du vill ha en frisk, hälsosam kropp. Vegetabiliskt protein innehåller höga halter av vatten, vitaminer, mineraler och fiber, vilket är essentiellt för god hälsa. Vegetabiliska livsmedel innehåller heller inget kolesterol, och har istället påvisats att skydda mot, och läka, våra allvarligaste sjukdomar. Vill du veta mer om hur kosten påverkar dessa sjukdomar, klicka här.

Proteinbrist

Du behöver inte oroa dig för att lida av proteinbrist på en vegansk kost. Läkare inom näringslära är överens om att det är i princip omöjligt att få proteinbrist utan att samtidigt ha kaloribrist. Så länge du äter en varierad växtbaserad kost och får i dig tillräckligt med kalorier så har du inga problem att få 10-20% av ditt dagliga kaloriintag att bestå av protein, vilket är den rekommenderade dagliga dosen.

Vill du veta mer om protein och aminosyror, klicka här.

2. Veganer ser ut som klena hippies. Man kan inte bygga stora muskler som vegan.

Den klena hippiestereotypen som många förknippar med veganism har till viss del sin grund i oron över att inte få i sig tillräckligt med protein, som nämns ovan. Framförallt män tror att man inte kan bibehålla eller bygga stora, starka muskler på en vegansk kost, eller att man inte kan prestera lika bra inom sport och idrott. Men detta stämmer alltså inte. I många fall kan en vätbaserad kost till och med vara en fördel inom idrott, då vegetabilier, till skillnad från animaliska livsmedel, är antiinflammatoriska och därför påskyndar återhämtningen i musklerna efter ett träningspass.

Här följer en lista på några personer som nått stora framgångar inom sin valda sport på en vegansk kost, allt från bodybuilders och amerikanska fotbollsspelare till ultralöpare och konståkerskor.


Venus and Serena Williams: Tennis.

David Carter: NFL defensive lineman.

Austin Aries: Världsmästare inom Ring of Honour, ROH Tag Team och TNA-heavyweight.

Meagan Duhamel: World Campion i konståkning både 2015 och 2016.

Massimo Brunaccioni: Bodybuilder och löpare.

Kendrick Farris: USA’s enda kandidat i tyngdlyftning i OS 2016.

Morgan Mitchell: Sprint, tävlade för Australien i OS 2016.

Scott Jurek: Ultralöpare.
3. Det är dyrt och svårt att vara vegan.

Visst, en vegansk diet kan vara dyr - beroende på vad man köper. Men lika så kan en kost med animaliska produkter - beroende på vad man köper. På instagram och andra sociala medier cirkulerar det många specialprodukter, så som olika typer av ”superfoods” med frystorkat pulver från jordens alla hörn, men sanningen är den att dessa specialprodukter inte alls är nödvändiga, utan något som vissa tycker det är roligt att experimentera med.

Sanningen är den att du kan få i dig alla näringsämnen du behöver på en väldigt tajt budget, om du så önskar. En växtbaserad kost kan tex ha sin bas bestående av ris, bönor, linser, havregryn och potatis, som alla är väldigt billiga livsmedel som du kan hitta i alla matbutiker. Köper du även storpack av ris och kokar dina bönor och kikärtor själv sjunker priset ytterligare.

Det finns även många veganska ersättningsprodukter för kött och mejeriprodukter, men dessa är heller inte speciellt dyra när man jämför dem med sina animaliska jämlikar. Tex kostar sojafärs 62.90 kr/kg, medan nötfärs kostar 89.90 kr/kg. En Oatly malldagningsgrädde av havre kostar 9.90 för 250 ml och en från Kelda kostar samma för samma mängd. Det behöver alltså inte vara dyrare, utan kan rakt emot vara billigare, att välja ett växtbaserat alternativ.

Till viss del kan jag hålla med om att det är svårare att äta veganskt än att följa standardkosten - när man ska äta ute. Det finns inte alls lika många veganska alternativ på restauranger och gatukök, och ibland kan det vara knepigt att hitta något bra att äta när man är ute. Men utbudet beror på efterfrågan! Sedan hösten 2014 när jag blev vegan har jag sett en explosion av veganska produkter, både i Sverige och intenationellt. Ju mer populärt och mainstream det blir att käka veganskt, desto större blir utbudet i restauranger och på café. Idag kan du hitta veganskt även på ställen som McDonalds, Max, Starbucks och Subway. På macken Cricle K kan du köpa vegansk Oumph-wrap och GB säljer veganglass i sin box. Till och med IKEA har lanserat veganska köttbullar! Så veganska alternativ är inte så svåra att hitta som många kanske tror.

Ett tips är att besöka asiatiska restauranger, tex indiska, kinesiska och thairestauranger där många av de vegetariska rätterna automatiskt är veganska eftersom det asiatiska köket ofta inte innehåller mejeriprodukter. Fråga alltid om rätterna innehåller fisksås eller ostronsås, det kan var en vanlig fälla på asiatiska restauranger.

Att äta ute handlar helt enkelt om att hitta några ställen där du vet att de serverar mat du kan äta och att vara noga med att fråga efter ingredienser. Att laga vegansk mat hemma är inte svårare än att laga något annat, det handlar bara om att tänka om när det kommer till ingredienser, men tillvägagångssättet är inte svårare. Att bli bortbjuden på mat eller att äta tillsammans med andra som inte käkar veganskt kan ibland vara komplicerat, men detta beror oftast på motståndet från de omkring dig, inte på maten i sig.

Stå bara upp för dig och dina val och visa dina nära och kära hur roligt och gott det kan vara att äta veganskt. Låt inte någon annan stå i vägen för att du ska ta steget till en grön livsstil. Och kom ihåg, även om det känns svårt i början, så blir det lättare och lättare ju längre tiden går.

4. Det är svårt att få i sig näringsämnen som järn, kalcium och B12.

Många oroar sig för att man inte ska få i sig alla näringsämnen som vegan. Förutom protein är det ofta järn, kalcium och B12 som man oroar sig för att man ska få brist av om man slutar äta kött- och mejeriprodukter.

Precis som med protein så är vitaminer och mineraler inget man behöver oroa sig för om man äter en varierad, balanserad vegansk kost. Järnrika vegetabiliska livsmedel är tex nötter och frön, gröna bladgrönsaker, bönor, linser, vetegroddar, nässlor, kikärtor och vattenmelon. Höga halter av kalcium hittar du i gröna bladgrönsaker (som tex grönkål och spenat), broccoli, nypon, nässlor, kikärtor, bönor, sesamfrön samt flera typer av frön och nötter.

B12 är en vitamin som tillverkas av mikroorganismer, som finns i näringsrik jord och i tarmen på människor och djur. Den mängd som vi själva produceras i tarmarna räcker inte för att tillgodogöra behovet av B12. Många har missuppfattningen om att B12-brist är något som enbart drabbar de som äter vegetariskt, vilket inte stämmer. Eftersom våra jordar är så utmärglade efter all odling och vi inte längre dricker orenat vatten från bäckar och källor får vi idag inte i oss B12 naturligt som vi fick under människnas tidiga evolution. Djur som föds upp till slakt får inte heller i sig tillräckligt med B12 från sitt foder, utan ges tillskott. Du kan alltså välja att själv ta en tablett av ett vitamin B12-tillskott i veckan, eller äta ett dött djur som blivit matad med tillskott. Men varför filtrera vitaminer genom en annan varelses kropp, helt i onödan?

Vill du veta mer om vitaminer och mineraler på en växtbaserad kost, klicka här.

5. Man blir inte lika mätt på vegansk mat och det blir dåligt med variation.

”Jag blir inte mätt om jag inte äter kött”.

Detta är en vanlig kommentar från vana köttätare. Detta beror ofta på att man inte förstår vad det faktisk innebär att äta en vegansk kost. För dem är en komplett måltid en köttbit med potatis och sås, kanske lite sallad vid sidan av. Deras syn av veganism är att man utgår från samma maträtt man alltid ätit, men plockar bort det med animaliska ingredienser. Kvar blir alltså potatisen och några salladsblad. Och vem skulle bli nöjd av det?

Självklart är det inte så en vegansk kost fungerar. Vi nöjer oss inte med att enbart plocka bort det vi inte längre ”får äta”, utan vi ersätter dessa bitar med något annat, eller bygger upp helt nya maträtter. Om man kommer från att äta den typiskt svenska standardkosten till att bli vegan behöver man ofta börja om helt från början, då inte mycket av det vi vanligtvis äter är veganskt. Detta innebär att vi måste tänka i nya banor, vi måste hitta nya ingredienser och bredda vårt perspektiv. Detta för ofta med sig att man äter en större variation av livsmedel och rätter än vad man gjorde innan man övergick till en vegansk kost. Variation är verkligen inget problem om det är det man eftersöker.

Men mättnadskänsla då? Vad är det egentligen? I vår magsäck finns receptorer som mäter densiteten (energitätheten) och volymen av den mat vi äter. När vi ätit tillräckligt utvidgas magsäcken och receptorerna skickar ut signaler till hjärnan att vi fått den mängd mat vi behöver, och hjärnan i sin tur signalerar att vi är mätta. 500 kalorier av växter (så som frukt, grönsaker, spannmål och baljväxter), fyller vår magsäck helt. Detta gör att receptorerna känner av att både densiteten och volymen av mat är tillräcklig, och skickar då ut signaler till hjärnan om att vi inte behöver äta mer. Vi känner oss nöjda helt enkelt.

500 kalorier av animaliska produkter (så som kött, fisk, kyckling, ägg och mjölkprodukter) fyller magsäcken till en lägre nivå eftersom den är mycket mer energität, vilket gör att receptorerna som mäter volymen av maten i magen inte ger utslag. Så trots att vi ätit samma mängd kalorier som av den växtbaserade maten, skickar inte receptorerna stoppsignaler till hjärnan, som därför inte signalerar att vi är mätta. På detta vis måste vi äta större mängd kalorier för att uppleva samma mättnadskänsla - så mättnadskänslan sitter inte i köttet, utan i volymen och densiteten av maten vi äter.

6. Alla veganer är arga och aggressiva.

Det stämmer att vissa veganer verkar arga och aggressiva. Detta beror på att man blir frustrerad, upprörd och ledsen över de orättvisor man upptäcker när man först blir vegan. När man börjar läsa på om vad som försiggår inom djurindustrin, hur våra matval påverkar vår miljö och människor omkring oss och i fattiga länder förstår man att den världsbild man haft hela sitt liv bara är en falsk fasad skapad av aktörer som vill tjäna pengar. Man inser att det existerar en sådan extremt stor mängd lidande och förstörelse som enbart finns till på grund av girighet och fåfänga, och man tappar sitt hopp om mänskligheten.

När man får reda på all denna nya information kan man inte förstå hur man inte har hört om detta tidigare, man kan inte förstå varför inte detta är allmän kännedom som tas upp av politiker, lärs ut i skolan och pratas om på nyheterna. Man tar naivt för givet att om alla människor fick reda på samma saker man själv nyss lärt sig så skulle även de reagera på precis samma sätt som dem själva och vilja förändra värden genom att sprida informationen vidare och blotta samhällets orättvisor.

Tyvärr fungerar inte alla människor så. Vi tycker inte om förändring, och vi tycker definitivt inte om att känna oss anklagade för att ha gjort fel. När veganer sprider vidare sina budskap till människor i sin närhet, i hopp om att fler ska få ta del av den information som så väl hålls gömd, möter man inte alltid ett positivt gensvar. Vissa vill inte lyssna, andra går i försvarställning. Som människor gillar vi inte att känna oss kritiserade eller anklagade, och det är lättare att sätta upp ett försvar än att försöka ta till sig och utvärdera vad personen försöker förmedla.

När man som vegan möter motstånd blir man därför frustrerad och irriterad över att inte få den respons man räknat med, att inte alla tar till sig av de orättvisor och hemskheter som sker i världen och gör vad de kan för att förhindra dem. Det finns flera olika sätt att försöka sprida veganismens budskap på, och alla sätt är inte bra. Men i grund och botten har vi alla samma mål om att sprida kunskap, skapa förändring och göra slut på onödigt lidande.

Det är därför vissa veganer framstår som arga och aggressiva. Men du väljer själv hur du vill hantera situationen och hur du vill förmedla veganismens budskap till andra. Bara för att du övergår till en vegansk livsstil innebär det inte att du behöver bli en demonstrant som andra tycker det är obehagligt att ha i sin närhet. Kanske vill du hellre inspirera fram förändring hos din omgivning genom att föregå med gott exempel och nämna alla positiva förändringar som veganismen gett ditt liv, eller kanske vill du bara hålla vegansimen för dig själv och inte dela den med andra. Vi väljer alla vår egen väg. Men låt inte stereotypen om arga veganer hindra dig från att vara en del av denna rörelse, var i stället med och ändra hur omvärlden upplever oss.

7. Det är så extremt att vara vegan.

Att helt byta sin livsstil, att avstå från den mat man vuxit upp med och att alltid vara den som sticker ut vid sociala sammanhang - det är så extremt!

Att vara vegan är en livsfilosofi som har sin grund och botten i ett ickevåld där man erkänner de andra djuren som varelser likvärdiga människan, med samma rätt till ett liv av kärlek - utan smärta, våld och ofrivillig död. Man lever helt enkelt ett så fredligt liv som möjligt där man ser andra djur som individer som har full rätt till sitt eget liv, utan att utnyttja dem för mat, föremål eller underhållning. Man lever en livsstil som gynnar sin hälsa, vår planet och alla individer på den. Varför skulle det vara extremt?

- Man kan argumentera att det istället skulle vara extremt att föda upp, plåga och döda andra varelser för att få mat, när vi istället skulle kunna äta växter och ändå uppfylla alla våra näringsbehov.

- Det skulle kunna ses som extremt att vi i Sverige dödar fler landdjur till mat än vad det någonsin har bott människor i Sverige. Och det skulle kunnas ses om extremt att vi totalt dödar 70 miljarder djur för mat varje år - helt i onödan.

- Det skulle kunnas ses som extremt att vi betalar företag att döda djur åt oss, så att vi kan äta en hamburgare eller biff, när vi aldrig själva skulle klara av att göra det.

- Det skulle kunna ses som extremt att vi använder över en tredjedel av planetens isfria yta till att föda upp djur till köttindustrin eller odla foder till dessa, istället för att använda samma mark till att odla tillräckligt med mat för att mätta hela jordens befolkning.

- Det skulle kunna ses som extremt att vi låter en sjundedel av planetens befolkning svälta för att vi hellre producerar mindre kalorieffektivt kött till utvalda individer.

- Det skulle kunna ses som extremt att vi fortsätter äta animaliska livsmedel trots att de är starkt länkade till våra mest dödliga sjukdomar; hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes.

- Det skulle kunna ses som extremt att behöva skära upp bröstkorgen, skära ut en ven från låret och operera fast den i hjärtat för att blodet ska kunna ta sig förbi fettlagret som byggts upp i blodkärlen - istället för att äta en vegetabilisk kost utan kolesterol och transfett.

Men istället är det extremt att inte äta julskinka på julafton, att vara den som inte vill att sina nya skor ska vara gjord av djurhud eller tycker att alla varelser har rätt till sitt eget liv och dessutom blir upprörd över att andra tycker annorlunda. Det är dags att ifrågasätta vår tids ideal och normer.

8. Veganer går miste om massa saker.

Det här är mer en ursäkt för att slippa förändra sitt liv en en korrekt iakttagelse av veganer. Till kategorin ”Gå miste om” räknas ofta mat och sociala sammanhang in, eller att man förnekar sig mat som man egentligen vill äta men avstår från för att det är av animalisk härkomst.

Mat

I Sverige idag finns en hel uppsjö av veganska ”ersättningsprodukter”, alltså produkter som efterliknar maträtter som annars innehåller kött- och mejeriprodukter. Nästan oavsett vad du är sugen på så finns det en vegansk variant att köpa eller ett recept på hur du lagar en vegansk variant. När det kommer till ersättningsprodukter så kan du hitta veganskt kött, chicken nuggets, hamburgare, korv, schnitzel, fiskgratäng, köttfärs, värmpizza, salami, rostbiff, ost, yoghurt, smör, matlagningsgrädde, vispgrädde, mjölk, crème fraiche, glass, choklad, lösgodis, chips, leverpastej, smörgåstårta, kakor, bullar, smördeg, bearnaisesås, kaviar, räkor, ägg, ja det finns till och med vegansk proteinpulver… The list goes on and on. På en växtbaserad kost, som vi förespråkar på Green Warrior, använder vi inte ersättningsprodukter så ofta, utan bygger upp våra måltider och recept efter hela råvaror (så som spannmål, baljväxter, frukt och grönt), men om man vill ha någon form av substitut för kött eller mejeriprodukter så är marknaden full av dem! Som vegan behöver du inte ”gå miste” om något du brukade äta och älska. Dessutom finns det många produkter i affären som är veganska utan att du ens vet om det, så som Delicatobollar, Bragokakor, Oreos mm. Många av de kända varumärkena inom fikabranschen använder vegetabiliska fettkällor i sina bakverk för att det har bättre hållbarhet och är billigare att producera än mejerivaror.

Det finns veganska recept för lasagne, gräddtårta, pannkakor, gulaschsoppa, omelett och allt annat du kan möjligen vara sugen på. En snabb sökning på Google ger dig en hel uppsjö av recept, oavsett vad du vill laga. Det är bara din fantasi som sätter gränserna!

Sociala sammanhang

Många fruktar även att det är krångligt och obekvämt att vara vegan i sociala sammanhang, som tex högtider som jul och vid födelsedagskalas och så vidare. Detta bottnar ofta i att man inte vill vara till besvär eller att andra ska tycka att man är underlig. Denna rädsla beror på yttre företeelser, och är ingeting som egentligen hindrar dig från att bli vegan - om du inte låter dem hindra dig.

Om du någon gång övervägt att bli vegan har du antagligen gjort det av en anledning. Det kan var för din egen hälsa, kanske för miljön eller för djuren, men något har fått dina tankar i de banorna. Låt inte rädslan för vad andra ska tycka stå i vägen för dig att förändra ditt liv, att följa det du känner är rätt. Om dina nära och kära visar motstånd, ge dem tid. Sprid information till dem om varför du valt att bli vegan. Inspirera dem genom att bjuda dem på något gott du lagat, eller låt tiden ha sin gång och visa dem hur bra du mår med ditt nya liv genom att föregå med gott exempel. Om de trots detta inte stöttar ditt beslut eller behandlar dig illa på grund av det, då kanske det är dags att ifrågasätta om den personen verkligen är någon som du vill ha i din närhet.

Självförnekelse

En annan vanlig missuppfattning är att veganer förnekar sig själv mat. Många tror att vi egentligen alltid är jättesugna på bacon, men låter bli att äta detta på ren princip. De tycker synd om oss, som förnekar oss själva allt gott om värden har att erbjuda.

När man först övergår till en vegansk kost är det väldigt vanligt att man fortfarande känner sug efter maträtter man brukade äta. Vilket är helt logiskt, med tanke på att man ätit det hela sitt liv och nu helt plötsligt slutar. Precis på samma sätt som en rökare fortfarande vill ha nikotin första veckan efter att de slutat röka, vill vissa veganer ha vissa maträtter de brukade äta innan de bytte kost. men våra smaklökar förändras när vi övergår till en vegansk kost. Vanligtvis inom 30-90 dagar har vi vant oss av vid kött- och mejeriprodukter, även om vi fortfarande kan tänka oss hur gott vi brukade tycka den maten var och känna oss sugna. Några få månader utan kött återställer kroppen, och du upplever ett starkt illamående om du äter kött igen. För vissa går denna detox fortare, bara på några få veckor.

Så personer som varit veganer mer än någon månad är med största säkerhet inte alls sugen på bacon och lever i självförnekelse. Våra smaklökar uppskattar inte längre dessa livsmedel och för oss är det inte längre mat - utan delar av döda djur.

9. Det är naturligt att äta kött. Det har vi alltid gjort!

Detta verkar vara en punkt som många har svårt att acceptera sanningen om. Det stämmer, under människans tid här på jorden har vi ätit kött, men animaliska produkter har aldrig tidigare varit en så stor del av vår kost som från 1900-talets mitt och framåt. Under vår utveckling har kött varit en extremt liten del av vår kost, och nyare studier visar att vi genom vår evolution till 99% har levt på en kost som domineras av växter. Även under den paleolitiska eran, som anses vara det stadium där den mänskliga utvecklingen tog fart, hade ett väldigt högt fiberintag (högre än de folkslag som idag är de friskaste folkslagen på planeten, som delar av Asien och Afrika) och vår utveckling skedde på grund av ett högre intag av kalorier, inte på grund av att vi åt kött.

Man kan grovt dela in djur i tre olika kategorier: karnivorer (köttätare), omnivorer (allätare) och herbivorer (växtätare, här räknar jag även in arter som äter främst frukt, sk. frugivorer). Dessa tre kategorier har vissa fysiologiska skillnader som gör att man tydligt kan se vilka olika djurarter som hör till vilken kategori. Deras kroppar är alltså uppbyggda på ett visst sätt och utifrån detta kan man se vilken typ av föda som arten är anpassad för.

Det är en vanlig missuppfattningen att vi människor är omnivorer, dvs allätare. Bara för att vi beter oss som allätare innebär inte att vi fysiologiskt tillhör den kategorin, eller att det vi äter faktiskt är bra för våra kroppar. Människokroppens fysiologiska uppbyggd visar att vi hör till herbivorer, alltså växtätare. Om man jämför vår fysiologi med de tre olika kategorierna kan man tydligt se att att människokroppen skiljer sig otroligt mycket från karnivorer och omnivorer. Här följer några exempel:

- Växtätares käkar kan röra sig i sidled, käkarna hos karnivorer och omnivorer kan bara röra sig upp och ner.

- Vi har platta tänder gjorda för att tugga maten, när vi tuggar maten hjälper enzymer i vår saliv till att bryta ner maten. Växätares, och där med människans, matsmältningsprocess börjar därför i munnen. Våra hörntänder är trubbiga och anpassade för att krossa hårda skal på tex förer och nötter. Karnivorer och omnivorer har vassa tänder anpassade att slita och krossa sönder kött och ben. De tuggar minimalt och deras saliv saknar våra enzymer. Deras matsmältning börjar först i magen, där deras magsyror har ett PH-värde mellan 1 och 2 (en mycket sur miljö anpassad för att bryta ner kött och ben), medan växtätare har ett betydligt högre PH-värde. Människans ligger på 4-5 på PH-skalan, vilket är mer basiskt.

- Vi har inga proteinreceptorer på vår tunga, tillskillnad från karnivorer och omnivorer.

- Växtätare har en lång tarmkanal, runt 10-12 gånger sin överkroppslängd, medan köttätare och allätare har ett mycket kortare tarmsystem, runt 4-6 gånger sin överkroppslängd. Människans tarmkanal är lång, ca 9-10 gånger vår överkroppslängd. Växtätare behöver därför få i sig mycket fibrer för att inte bli förstoppade eller lida av IBS eller Crohns sjukdom. Kött innehåller inga fibrer.

- Växtätare producerar det kolesterol vi behöver i kroppen, och behöver inget extra kolesterol genom kosten. Intag av kolesterol via maten, genom animaliska produkter, bidrar till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar som är den största mänskliga dödsorsaken i värden. Karnivorer och omnivorer kan däremot äta hur mycket kött som helst utan att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. Karnivorer och omnivorer kan även producera C-vitamin i kroppen, medan människor måste få det i sig via kosten för att inte bli sjuka.

- Karnivorer och omnivorer har tassar med vassa klor, kan springa ikapp sina byten och döda dem med ett bett mot strupen. De är designade att slita igenom kött. Vi människor är inte snabba nog att springa ifatt ett byte och våra naglar och tänder är inte vassa nog att skära genom kött och ben. Människan behöver istället verktyg och fällor för att fånga byten. Karnivorer och omnivorer äter alla delar av djurkroppen i sitt råa stadium. Ingen annan art som äter kött styckar, tillagar och kryddar sin mat.

Chimpansen är genetiskt sett vår närmsta släkting i djurriket och lever till största delen på frukt, men till skillnad från aporna har vi förmågan att bryta ner stärkelse genom våra enzymer. Detta gör att vi kan ta till oss näring från en större mängd växter, så som ris, havre och potatis.


Källor:
http://www.adaptt.org/Mills%20The%20Comparative%20Anatomy%20of%20Eating1.pdf
http://nutritionfacts.org/video/paleopoo-what-we-can-learn-from-fossilized-feces/

10. Jag är bara en person, det gör ingen skillnad om jag blir vegan.

Man kan ibland känna sig maktlös och som att man ensam inte kan skapa riktig förändring. Men du är inte ensam. Som vegan kan du vara med i en gemenskap där vi alla försöker att förändra världen till det bättre genom våra livsval.

Be the change you wish to see in the world

Ett citat som alla verkligen borde ta till sig. Du kan aldrig styra någon annan. Du kan aldrig till fullo kontrollera vad någon annan gör. Men du kan bestämma hur du själv vill leva ditt liv, vilken typ av person du vill vara och vilken inverkan du vill ha på denna värld. Du är mäktigare än du tror.

Som vegan sparar du över 4000 liter vatten, 20 kg sädesslag, 2,8 m2 regnskog, 9 kg CO2, och ett djurs liv - varje dag! Ditt ställningstagande gör skillnad. Du måste helt enkelt avgöra om du vill vara den typen av person som lät andra människor eller dina egna rädslor och osäkerheter hindra dig från att vara en del för något du tror på, eller om du vill stå på dig och leva på ett sätt som du inom dig känner är mer rätt.